Getryggen

Förväntansfulla över vad som komma skulle gav vi oss iväg från Östersund vid 07:30 den 8 mars. Medvetna om vädret som förutspåtts bli riktigt fint med sol, 7-10 minusgrader och lite vind körde vi och möttes av precis det som sagts.

Gustav på vägen till fjällstationen

Utsikten från vägen till fjällstationen

Ju närmare stationen vi kom desto mer växte snövallarna vid sidan om vägen och därmed också vår förväntan. Efter att ha ätit lite lämnade vi bilen med destinationen toppen av Getryggen. På stighudar började vi färden uppåt, dock utan randonée-bindningar vilket sänkte farten ganska kraftigt. Vi fick då istället tid att njuta av solen som sken och värmde oss där vi gick med vår packning bestående av en Lundhags 90+10L ryggsäck och en Dakine 26L.

Gustav njuter av solen under en fikapaus

Alexander på väg upp igen med ryggsäcken som klädhängare och Getryggens topp i bakgrunden

När vi kom högre upp öppnade vyerna upp sig och vi kunde njuta av en fantastisk utsikt. En av anledningarna till varför vi älskar att vara uppe bland fjällen.

Gustav på väg uppför Getryggen med utsikt åt öst

I nordlig riktning kunde vi nu se det södra facet på Sönner-Tväråklumpen som såg brant ut men perfekt för skidåkning. Genom att studera facet upptäckte vi en linje från toppen som såg riktigt brant ut men som verkade åkbar. Att åka denna blev till vårt huvudmål med resan.

Sönner-Tväråklumpens södra face sett från Getryggen med våra åklinjer

Runt 2-tiden nådde vi toppen av Getryggen på 1382 meter, ungefär 3,5 timmar efter att vi lämnat bilen.

Utsikten längs Getryggen från toppen

Härifrån valde vi en linje ner för nordfacet som var relativt brant men inget utöver det vanliga. Till att börja med var den ganska isig men sedan kom ett fält med hyfsat bra snö där vi kunde släppa loss och åka obehindrat.

Getryggens nordface sett nerifrån

Nere i dalen mellan Getryggen och Sönner-Tväråklumpen värmde vi vår lunch bestående av pasta carbonara samtidigt som vi satte upp tältet för att slippa göra det i mörkret.

Tältet uppsatt och redo för kvällen

När vi ätit gjorde vi en kortare tur upp på Sönner-Tväråklumpen, medvetna om att vi inte skulle hinna upp till toppen innan mörkret hade vi tittat ut en linje halvvägs uppifrån som såg bra ut och sparade vårt mål till nästa dag.

Alexander på väg upp till vårt kvällsåk

Gustav på samma ställe

Uppe vid vårt åk stannade vi och njöt av den otroligt vackra solnedgången

Åket vi bestämt oss för som avslutning på första dagen överträffade våra förväntningar ordentligt och vi stannade på botten så exalterade att vi knappt kunde sluta skratta. När vi kom tillbaka till tältet hade det börjat bli ganska mörkt så vi kröp in och öppnade termosen med varm blåbärssoppa som vi hade med oss, fixade mat och kröp sedan ner i våra nya sovsäckar. En Haglöfs Slumber 3S och en Marmot Wave IV, båda med komforttemperaturer på -10°C. Denna gång hade vi dessutom ordentliga liggunderlag som skydd mot markkylan.

Det var lite småkallt under natten men vi frös aldrig ordentligt så vi gissade på att temperaturen varit nere på mellan -15 och -20°C. När vi sedan på kvällen kom ner till fjällstationen visade det sig dock att det varit -28°C under natten vilket gjorde oss imponerade över hur bra våra sovsäckar fungerat. Nästa morgon vaknade vi till en otroligt vacker soluppgång som bjöd på många olika mjuka färger som vi upplevde gav en liten inblick i hur oändligt mycket mer naturen har att erbjuda.

En stilla soluppgång på fjället

Fortsättning på denna tur under Sönner-Tväråklumpen.